Trött på Gävle
Idag efter jag hade jobbat hade jag ångest över att sätta mig på tåget till Gävle, förut var det veckans höjdpunkt att åka ner och starta en ny skolvecka men under de senaste veckorna har det varit mardrömmen.
Att få åka upp till pappa & mamma har varit min flyktväg till att tänka på något annat än alla skolarbeten som kväver mig men ändå känner jag att dem river mig i ryggen när jag försöker glömma dem för stunden.
JAG HAR INTE ORKEN KVAR och jag vet att jag inte är den ända som känner så. Jag bara presterar sämre och sämre för varje arbete känns det som och det blir inte bättre när arbetena blir fler och större, sen det där jävla gymnasiearbetet också. Dock kan man släppa allt för stunden men all reptid tar på krafterna så nå otroligt sen kommer alla andra skrivuppgifter efter det som man måste ta itu med när man kommer hem.
Snart kommer jag att gå i taket och åka hem till skogen och skita i allt, bokstavligen. Tänker sätta mig i hörn och leka femåring som inte tänker gå därifrån förns ja får som ja vill.
Trött, hungrig, rädd och ännu mer trött är jag också. Ja juste, sömnen försvinner också för man sitter hur länge som helst för att få klart något sen helt plötsligt är klockan halv fem så får man två timmars sömn, HÄRLIGT
Skit i inlägget om att jag hade fått tillbaka motivationen till skolarbetena, GÅ OCH DÖ!
Jag klandrar inte lärarna, absolut inte för de gör bara det de måste göra men seriöst det nya gymnasiesystemet är ju helt fucked up. Tappaaad i gooooolvet
VART ÄR MIN PRINS PÅ SIN VITA HÄST SOM SKA RÄDDA JUNGFRUN I NÖD, TA MIG HÄRIFRÅN NU TACK.
Skiter i allt nu
Nä förresten så funkar det inte för då kommer jag inte komma någonstans i livet för jag inte kommer ha en utbildning. FUCK THAT SHIT snart måste man ha högskolebetyg för att få vara arbetslös, vilket meakar nån sense -.-
Å herre min skapare, jag ger upp. Hej nervsammanbrott det var längesen
